Mål nummer 1 var Noldemuséet vid Neukirchen i nordligaste Tyskland, en resa på sådär 40 mil från oss. På köpet fick vi Sylt, Römö och Ribe.
Min färgidol vad gäller akvarell är Emil Nolde. Hans sätt att ösa på färg gör mig minst sagt upphetsad (av ett slag) och upplyft. Hans produktion inkluderade även olja, krita och grafik. Grafiken brann i stort upp när engelsmännen bombade Berlin. Oljorna ger jag inte mycket för, de jag har sett. Men akvarellerna …
Mest kända är hans akvarellmålningar av blommor från den egna trädgården där mättnaden i färgerna gör blommorna rättvisa. Men det finns många fina porträtt av honom också (se mer i FOTAT) och en hel del fantastiska, suggestiva landskapsbilder.
Noldes förbjöds av nazisterna helt att måla (all konst som klassades som expressionistisk förbjöds). Han gjorde då en samling bilder i mindre storlek som han kallade "omålade bilder". De var små bilder som han lätt kunde gömma. Trots att hans människosyn i varje fall före Hitler hade rasisistiska inslag så ansågs hans bilder provokativa och konfiskerades under Hitlereran.
Trakten runt Seebüll som Noldes hem heter och där muséet är förlagt, är så skön att man förstår att Nolde ständigt längtade tillbaka dit efter vintrar som han tillbringade i Berlin. Det är flackt, vinden ligger hård över det gröna landskapet och man ser de fina halmtakstäckta husen på långt håll. Titta i FOTAT!
Sylt ligger nära här. Man tar tåget ut och har man tur kan man ta en smygbild på en medpassagerare:
Att fota mellan stolarna …
Det är tyskarnas semesterparadis och faktum är att tyska är det enda vi hör! Inte några turister från andra länder på denna ö som mest består av en oerhört lång strand, från norr till söder 35 km. Ganska fantastisk. Man sitter i små dubbelstolar på stranden, med tak och sidor vilket säger något om vinden som vanligtvis viner härute. Men man vänjer väl sig (det sista mest för allitterationens skull). Kolla i FOTAT; fattaru?
Och sedan norrut till Römö, en dansk ö med mycket, mycket sand och ebb och flod. Helt säkert ett eldorado för biologer av olika slag, ornitologer, botaniker med flera. Men också för dem som vill ha stora ytor att göra grejor på (FOTAT).
På slutet klämmer vi in ett besök i vackra Ribe som vi sett förut. Men här slår man gärna sig ner vid en gatuservering i denna Danmarks äldsta stad med en mycket stor gammal stadskärna som de boende säkert är mycket stolta över.
När vi kommer hem hör vi att situationen inte är bättre alls i Iran. Stort och hemskt. Vi har fått betala mer än 11 kronor för euron på vår resa och 1,50 för de danska kronorna. Smått och retfullt. Så är det.
Och jag läser boken Väggen av Haushofer, en bok som präglar mig starkt. Mer en annan gång.
Andra bloggar om: Emil Nolde, Väggen av Haushofer, Ribe, Römö, Sylt
jag trodde nämligen att den var din, den där med blommorna…
Det hade vatt nåt det, du!