-
Att bonda med Tosteberga
Posted on september 8, 2011 by Eva Nygren in ResorJag besöker Tosteberga igen. Denna gång tar jag mig till vackra Tosteberga ängar, under en dag med sol men känsla av tidig höst.
De orörda ängarna ligger alldeles vid havet och jag är ensam på platsen. Nej, det är inte sant. Det finns kor där. Men jag är den enda människan. Det vackra området ligger öppet i solen i blickfånget. Himlen är fri över mig.
Uppåt går blicken när jag hör de kraftiga vingslagen
Att vistas i naturen ensam är nog det bästa för mig. Jag blir uppfylld och de stressiga och oroliga tankarna blir som nedkörda i skorna. Istället stiger andra tankar upp, blandade med synintrycken som kommer till mig starkast när jag så här vandrar på en kvinna hand.
Det kan man säga är en god förmåga att ha. Att njuta av att vara ensam och att aktivt ta sig an saker som på vissa sätt förstärker känslan av ensamhet, som att vara den enda varelsen i en skog, på en äng.
Lammgång
Adam som jag hälsar på, får frågan om han nu efter 2-3 månaders boende i Tosteberga, bondat med platsen och trakten. Vi talar om känslor man har för platser. När man vistas på ett ställe kan det kännas starkt och fint att vara där och sedan kan man ändå inte återkalla platsen eller minnas stämningen senare i livet.
Andra gånger kan man långt senare åter minnas en plats, en stämning, en vy som kanske inte berörde en i stunden. Det är underligt. Man kan inte på förhand, helt enkelt, förutse vad man kommer att minnas.
Jag åker till Trolle Ljungby med förhoppningen att kunna gå in och titta på slottet. De stora grindarna är dock stängda. Jag frågar en ung man, jag tror att han är ett troll, om det är tillåtet att gå in men så är inte fallet så jag kör istället till Bäckaskog slott. Detta vackra slott är numera konferenshotell och har också, vet jag, en fin bed and breakfast-funktion.
Inne i slottet sitter folk och pratar i små grupper. Jag kan lätt räkna ut att de tillhör någon personalgrupp inom den offentliga sektorn som arbetsgivaren känner behöver boostas (ja, köra jag med bonda så kan jag väl lika väl ta fan i båten och boosta) med lite lyxmat på Bäckaskog. Jag köper mig en underbar cheesecake med vit choklad och går runt i den fina parken.
Tillbakalutat träd i Bäckaskogs park
Svampsås till pastan på kvällen har dr Adam ordinerat men tyvärr är svamplyckan skral mellan skurarna. Det får bli köpemat.
Jag har tillbringat i stort sett hela dagen utomhus och sett en trakt som är rätt obekant för mig. Jag tror att den kommer ligga kvar inom mig. Jag tror att jag har bondat med Tosteberga.
Andra bloggar om: Tosteberga, Tosteberga ängar, Bäckaskog slott, Trolle Ljungby, ensam, bonda
Relaterade bilder:
Visst är det underbart när man lärt sig konsten att njuta av ensamheten!
Visst är det så! Fast sedan kommer jag gärna in och snackar en stund!
Alla de ställena du besökt ligger i Kristianstad, kommunen jag arbetar i, egentligen mot min vilja. Jag kommer aldrig att bli kompis med den kommunen, jag vill mest hem till Malmö igen så fort jag har kommit dit. Jag har heller aldrig numera någon större längtan ut till ”landet” eller att ge mig ut i naturen. Känslan för det har bara försvunnit. Däremot kan jag stanna bilen på en mörk plats, om jag är ute och kör en natt, och titta på stjärnorna (om det är klar himmel) som man knappast kan se inne i stan.
Jag tänkte faktiskt på dig när jag var däruppe, att du jobbar där och undrade om du har bekantat dig med trakten. Det är ju inte så lockande när man mot sin vilja befinner sig på en plats. Jag har blivit väldigt förtjust i naturen däruppe men det är så himla fuktigt! Varje gång jag är där ser jag regnbågen, och det står för något!
Jag har inte bekantat mig med trakten, knappt ens med innerstan. Hade jag haft en cykel så, för jag bilpendlar inte längre. Jag har en kombination av att åka tåg och att sova över, men jag jobbar ju alltid från någon gång på eftermiddagen och framåt midnatt. Så det är inga bra förutsättningar för att lära känna trakten. Men jag har förstått varför det kallas ”träskmarkerna”. Tidigare när jag åkte bil varje dag och natt, passerade jag alltid ett område precis när jag svängt ut ur stan och drog iväg landsvägen mot Malmö, där det nattetid låg en stank av sumpgas. Men jag är övertygad om att det finns fördelar även med Kristianstad, jag har arbetskamrater som lämnat Malmö och bosatt sig där. Men det är visst först och främst Åhus som gäller då.
Om du får lust att göra en utflykt så åk ut till Tosteberga. Det tar en kvart från Kristianstad. Det är lite, platt och vackert. De intilliggande ängarna är vackra och orörda. Om man låter bli att vända blicken mot fabriken i Nymölla får man en känsla av historisk orörlighet.
Fantastiskt vacker bild på fåglarna!
Anna, när ska du börja blogga då? Du kan väl döpa bloggen till herr Ångest