• Apflickorna

    Posted on september 4, 2011 by in Konst och kultur

    Den prisade filmen Apflickorna går två dagar efter premiären i Lund på Kino i en inte ens halvfull salong. Det är en mörk film som känns sann. Den beskriver den maktutövning man kan se bland unga tjejer, ett tyst manipulerande, ofta med fysiska referenser, som jag, trots att mina tonår ligger långt bort i tiden, kan känna igen.

    Emma tränar voltige, en sport som kräver mycket stor kroppskontroll, och hon vill komma med i laget. I gruppen finns Cassandra som är stark, duktig och en ledartyp. För henne blir Emma en farlig konkurrent. Hon använder olika sätt att försöka oskadliggöra den hotande nykomlingen. Också att vinna henne. Det är ett komplext spel, med många undertoner. 

    Emmas lillasyster Sara, kanske 6 år, vill också vara stor flicka. Hon vill ha bikini med topp. Den scen när hon provar en leopardbikini och drar upp en penna ur trosorna och målar katthår i sitt ansikte är nog min favorit i filmen – ett försök att vara vuxen tjej i bikini blir tillplattat av den barnsliga teckningen. Det är väl fångat. 

    Filmen är extremt kontrollerad bildmässigt, bitvis mycket vacker. Dialogen är fåordig, berättandet precist men skådespelet ibland väl stelt. Det ger dock en förstärkning till ett av filmens tydligaste utsagor om kontrollen som ett sätt att hantera livsångest och sökande efter identitet under tonåren.

    Jag blir påmind om Bergman bitvis och bildvis. Några bilder från "Persona" kommer för mig. Det är spännande. Sedan tänker jag mycket på Inger Edelfeldts bilder av unga kvinnor i hennes noveller, det finns en likhet här mellan hennes gestaltande och Lisa Aschans, Apflickornas regissör.

    I filmen berör mig nog mest den lilla Sara. Hon försöker förföra sin kusin Sebastian som hon är förälskad i och det visas väldigt skakande hur hon imiterar vuxna kvinnor. Visserligen på ett mycket klumpigt sätt men med uppenbar kunskap, via teve eller annat, hur en kvinna kan använda sin kropp. Sara kommer vi säkert se igen, hon är trots sina unga år, en strålande skådis.

    DN, SvD.

    Andra bloggar om: Apflickorna, flickor, voltige

One Response so far.

  1. Jah Hollis skriver:

    Jag är kanske fördomsfull, men det låter inte som någon höjdare.
    Men denna apfilm tror jag på:
    http://www.dn.se/kultur-noje/filmrecensioner/apornas-planet-revolution