• Äntligen, ett hus

    Posted on september 11, 2011 by in Allmänt filosofiskt

    Äntligen, efter några års uppehåll, återvänder huset som symbol i en dröm. Jag har inte på länge haft några drömmar kvar i mitt medvetande när jag har vaknat. Och min bästa drömsymbol, huset, har sedan några år varit borta. Inatt återkom den.

    Mina drömhus (ordet har alltså här en bokstavlig betydelse) har alltid känts tillgängliga som metaforer och mycket illustrativa. Ett hus som har förekommit är det med många mörka vrår, en känsla av att jag inte är ensam men att jag inte kan se dem som finns i huset. Det är kusligt, jag är rädd. Det är lite dammigt, mörka möbler och saker man kan snubbla över. Dörrar står halvöppna eller är stängda. Det är ett obehagligt hus.

    Ett annat hus jag drömde om var det bästa. Det hade fönster åt alla håll. Utsikten var fri och man såg kullar ut genom fönstren, moln gled förbi på himlen som man såg genom de öppna fönstren där gardinerna fladdrade. Det var dagsljus, alla dörrar i huset var öppna. Jag var tveklöst ensam i huset. 

     

    Genom ett fönster där allting ligger blottat, om än obegripligt. Gerlesborg

    Hemligt och ohemligt. Obehagligt och behagligt. De två husen representerar det som skrämmer mig och det som ger mig kraft. Det ena har hemligheter inuti, det andra är öppet och genomlyst.

    Och så nu: I natt drömde jag att vi skulle flytta till ett nytt hus. Någon frågade mig hur det såg ut. "Jag vet inte, jag har inte sett det", sa jag. Men i drömmen visste jag att det ändå var bekant eller i varje fall inte skrämmande. Jag var inte rädd för att flytta.

    Det är så häftigt med den återkommande drömrekvisitan. Hus har ett tungt symbolvärde. Man kan åka förbi hus och undra över dem som bor där. Man kan känna sig mer eller mindre bekväm i olika hem – atmosfären talar till en. Man kan känna, som jag själv till exempel, att ens hem är ens borg. 

    Jag gillar mina raka drömmar. De talar till mig och påminner mig om vad som pågår i mitt inre. Ibland blir jag överraskad, ibland lite skrämd. Men alltid glad över dessa kreativa inlägg skapade av mig själv i mitt undermedvetna. Sömnen ger på så sätt något tillbaka mer än bara fysiska återhämtning. Även själen har fått påfyllning och man kan tänka vidare med hjälp av nytt stoff. 

    Tvivlar någon på att drömmarna säger oss något? Är det någon som tänker att drömmens betydelse kom med psykoanalysen? Icke sa Nicke, eller redan de gamla egyptierna, eller säkerligen någon ännu tidigare.

    Mats och jag håller på och bygger om i vårt hus. Vi har fått satt in ett nytt fönster. Det ger ljus i en ny riktning och ett nytt perspektiv på omgivningen. Vi har också fått en ny ytterdörr med stort ljusinsläpp genom ett glasparti. I vår tidigare rätt skumma hall finns nu snart inga dunkla vrår. Och detta är ingen dröm. Såvida inte hela livet är en sådan. 

    Andra bloggar om: Drömmar, hus, Freud, psykoanalys, drömsymboler