• Gånglåt

    Posted on oktober 25, 2006 by in I terrängen, Övrigt

    Det känns lite som att bekanta sig med ett barn som jag inte visste att jag hade, tänker jag när jag går på min onsdagsvandring i Dalby. Anä, nu var jag nog allt för influerad av gårdagens film, Efter bröllopet, som jag håller på att sammanställa mina tankar kring. Men det är rätt tragiskt egentligen. Efter att ha bott i Dalby sedan 1984 så tycker jag att jag först nu blir grundligt bekant med byn.

    Med stavgångens rytmiska tag faller jag in i melodin i filmen “Leek spin” som det finns en länk till i mitt förra inlägg (YouTube). Melodin får mig att hoppa av förtjusning när jag tänker på tjejen i filmen som står och snurrar en purjolök i fyra minuter.

    Varför skrattar visa av oss åt somt och andra inte? En del av dem som jag har tipsat om filmen verkar inte tycka att den är kul alls. Några delar min förtjusning. Finns det något mönster i det vi skrattar åt? Kan det analyseras? Bör det analyseras? Kanske är det med humor som med musik, att våra reaktioner sker på ett plan som inte kan styras och därför kan svåra att intellektuellt förklara. Se, nu blev det ändå en intellektualisering!

    På vägen tillbaka går jag min vanliga sväng in i butiken Klostret 5 som jag har skrivit om förut. Monica Lärn som driver företaget, har en säker känsla för vad som kan blandas i en butik. Mycket av det hon säljer görs i eller runt Dalby. Det finns mycket fina och roliga smycken, schalar, barngrejer, keramikfigurer, kuddar. Monica är en riktig entusiast som har massor av idéer kring vad hon mer skulle kunna göra. Jag hoppas att hon fortsätter med sin verksamhet. Titta in när ni kan, kanske vid en utflykt?

No Responses so far.

  1. Sofie skriver:

    Hej!
    Såg att du skrev om Monica Lärns buktik Klostret 5 i Dalby. Jag håller med dig helt och hållet, hon har verkligen lyckats skapa en helt fantastisk butik med underbara saker. Jag känner Monica sen en tid tillbaka och har själv praktiserat i hennes butik.
    Mvh
    Sofie