Gott nytt år!

Och så vill jag önska alla ett GOTT NYTT ÅR!

GOTT 

… är det med persikopaj:

Gå till butiken och köp en stor burk inlagda persikor (helst Del Monte) och minst två dl vispgrädde. Resten har du nog hemma.

Blanda 4 dl vetemjöl, en kvarts tesked bakpulver, en halv tesked salt, en halv dl socker och 100 gr margarin. Hacka samman. Fast numera kör jag med flytande margarin. Det blir bra.

Tryck ut röran i en pajform med löstagbara kanter. Tryck uppåt VÄGGARNA!

Låt saften i burken med persikor rinna av. Lägg persikorna på pajdegen och häll över en halv till en dl socker som du blandat med kanel (en tesked). Baka detta 15 min i 225 grader.

Under tiden har du vispat två dl vispgrädde och blandat två ägggulor däri. Häll i en aning socker och kanel också.

Du tar ut kakan ur ugnen och häller över “gräddgulan”. Sedan gräddas kakan ytterligare 25-30 min. Observera att grädden lätt blir svart så du kan behöva lägga över folie en del av tiden. Detta är en kaka som alla som fått den hos oss har gillat. Den lätta sältan i pajbotten är en del av charmen. Tack Birgitta som gav mig receptet för sådär 20 år sedan!

NYTT

Och så har jag lagt ut ett antal nya målningar i JAHAJA Målat. Flera av dem har förnärvarandefavoritfärger. Så kan det bli. Titta gärna och jag är tacksam för respons!

Den andra bilden som ser ut så här …

…den undrar jag över. Hur ser andra på den? För den bygger på en dröm: 

Och så är jag i ett hus. Det kan vara vårt nuvarande hus, jo, det är det. Jag går runt på nedervåningen, det är natt. Jag är rädd. Utanför går någon runt i mörkret kring vårt hus och skottar snö. Det är en person som skottar bort snön från husets grund, frilägger den från snö. Jag går från rum till rum och tittar ut genom fönstren och ser hur personen därute jobbar tyst i den mörka natten. Det är något skrämmande med det hela. Men jag förstår i drömmen att det är bra att snön försvinner. Så småningom vaknar jag. Drömmen ligger kvar inom mig. Betydelsefull.

ÅR 

Jag gillar idén med nyårslöfte om jag har en bra idé. Flera år har jag haft som nyårslöfte att göra något åt mitt korta tålamod. Och se – efter sådär tio år så har det hänt något!! Flegman har nått även mig. Nä. Nu tramsade jag igen. Jag har faktiskt blivit mindre otålig. Det är bra.

Nytt nyårslöfte. Att inte vara rädd för att visa vem jag är. Jag gör det i mina bilder faktiskt. Men inte alltid annars. Och så, ett smyglöfte, jag vet inte om jag kommer att klara det – att en dag gå ut med mina stövlar som jag har i två färger, röda och svarta, och ha en röd på ena foten, och en svart på andra. Och jag ska göra det i mitt yrke!! Kommer jag att våga? Du som läser JAHAJA nästa år kommer att få veta … 

Andra bloggar om: Akvarell, gott nytt år, nyårslöfte, tålamod

Relaterade bilder: