• EN+X=sant

    Posted on september 22, 2009 by in Konst och kultur, Övrigt

    Jag skrev i förra veckan om hur jag kände mig som i en transithall i väntan på att få veta vad som har gjort att jag har varit så sjuk. Nu ser det ut som att jag kanske aldrig kommer att få veta vad som har varit fel. Jag har testats för olika virus och annat och man har inte hittat något. Lite mer testande kommer det att bli men doktorn som ansvarar för min utredning säger att det kan hända att jag aldrig kommer att få veta vad som orsakade extrem frossa och hög feber, samt mycket förhöjda levervärden. Så i ekvationen fortsätter X att vara en okänd faktor. Men någon sorts glädje känner jag, sänka och blodbild är bra och man ska fortsätta kolla mina levervärden.

     

    Ett leende, med viss tvekan 

    Jag har försetts med underhållning, bland annat har jag sett filmen Blindness som trots att Julianne Moore var med, inte gav mig någon riktigt stor upplevelse. Sedan har jag sett Spike Lees Do the Right Thing som jag tyckte var väldigt spännande, häftig, intressant och bildmässigt läcker. Så livet som sjukskriven har sina ljuspunkter även om jag bra mycket hellre hade varit arbetsför. I nästa vecka, hoppas jag. Tills dess ler jag ett lite skevt leende … 

    Andra bloggar om: Sjuk, okänd infektion, Blindness, Spike Lee, Do the Right Thing

2 Responses so far.

  1. Jah Hollis skriver:

    Jag önskar dig snart tillfrisknande, men tycker det är skönt att läsa att du kan se att livet som sjukskriven också har en och annan ljuspunkt. Jag menar, att alltid jobba och jobba är inte viktigast i livet. Inte om man mår dålig av det eller egentligen inte orkar med det.
    Do the right thing är en film jag sett både på bio och på tv och som jag gillar mycket. Den tar upp ett känsligt ämne, men gör det ärligt och med humor och allvar. Vi är ofta livrädda för att vi i andras ögon ska visa det minsta tecken på rasism och främlingsfientlighet för då är vi riktigt dåliga människor. Jag tycker vi ska kunna acceptera att vi alla har fördomar om varandra, men att det hjälper långt att man är medveten om det och försöker göra något åt det. Jag tror inte på den människa som påstår sig vara fri från alla fördomar. Det är på något vis det Do the right thing handlar om, tycker jag. Och så den där övervarma, klibbiga atmosfären som gör att man säkert kan reta upp sig till vansinne för minsta sak.

  2. Evan skriver:

    Verkligen väl sammanfattat kring filmen, kanske hade jag fått till det lite på samma sätt om jag orkat. Det är verkligen så, filme erbjuder ingen lösning utan visar på det komplexa och hur människor, i varje fall många, behöver någon att trampa på. Minns du koreanerna? Och visst, värmen, gettokänslan, inga träd, att svalka sig vid en fläkt i en lägenhet. Det är mycket i den. Har du sett Smoke? Den är ju en helt annan människas perspektiv och jag tänkte mycket på den när jag såg denna, för vi kan ju egentligen bara berätta vår egen historia övertygande, eller den vi verkligen känner för. Paul Auster visar ett annat Brooklyn men jag gillar de olika perspektiven. Och så tänkte jag på The Wire som jag är så himla förtjust i och som också visar ett USA som inte alltid syns i medierna. Men som sagt, denna var en höjdare. Jag tror att jag kommer att minnas den med den röda tegelväggen som gubbarna sitter vid. Om du minns den!