• K-märkt kväll

    Posted on september 16, 2012 by in Konst och kultur

    Lunds kulturnatt år 2012: Denna gång gör vi rätt. Vi läser programmet innan vi åker iväg och spetsar in oss i förväg på några lovande programpunkter. En guidad tur genom Nöden, med hjälp av kunnig person från Lunds Judiska Center – det låter spännande. Visserligen har jag hört mycket om detta redan, mina farföräldrar bodde kort där efter att ha lämnat Polen på 1890-talet, men det kan ändå vara kul att höra om det på plats.

    Vår guide i Nöden har den finaste kippa jag har sett!

    Vi möter upp med ett hundratal andra intresserade och går igenom de numera supergentrifierade kvarteren och får höra om den judiska befolkningen i Lund mellan 1880 och 1950. Det är spännande. Fler än jag har kopplingar till området, några har bott där som barn och hört talas om synagogor i de olika husen. Hela området var fattigt, mycket fattigt. När man hade lämnat Nöden och flyttat till andra sidan Stora Södergatan då hade man gjort en resa. Fysiskt bara några meter men klassmässigt ett jättekliv.

    Sedan går vi till Gleerups, framför allt för att höra Göran Rosenberg. Även här är det många som deltar, en lugn och intresserad publik som sitter på klappstolar eller golv inne i den legendariska butiken. Lars Gustafsson (jag länkar till hans blogg), Lina Wolff. Och så Göran Rosenberg med hans bok, “Ett kort uppehåll på vägen från Auschwitz” som gjort så starkt intryck på mig.

    Han läser några väl valda stycken ur boken som han binder ihop med förklaringar kring hur han tänkt kring den. Han kan verkligen läsa sin text. Det är mycket gripande.

    När det är slut och Göran avslutat signeringen står Mats och jag kvar. Jag har en fråga till honom. I sin bok har han nämnt en kusin som jag tror att jag stött på. Jag frågar: “Göran, du nämner en kusin i din bok som heter Anders som flyttade till Israel. Han gick möjligtvis inte på konstskolan Bezalel i Jerusalem på 70-talet? För jag gick där då och i min klass fanns en kille som på uppropslistan kallades Andres. Han hade svensk anknytning. Killen var blond och hade liksom en knäckt näsa”.

    Jo. Det är han. Göran Rosenberg nickar när jag beskriver min klasskamrat på konstskolan. Via hans bok får jag så här kontakt över årtiondena, det är trots allt 40 år sedan, med en flitig och tyst klasskamrat som jag inte hade mycket gemensamt med då, men som väckte min nyfikenhet. Och som jag minns än. Göran tycker också, som jag, att detta är häftigt. Anders Rosenberg, som Görans kusin heter, är sedan många är lärare på “vår” konstskola!

    Så det blev en k-märkt kväll. Kultur, kippa, kontakt.

    Andra bloggar om: , , , , ,