Tallinn, värd ett besök

Våra vistelser i Stockholm gör båtresor österut lättare att genomföra. Man tar sig bara till Värtahamnen via Gärdets tunnelbanehållplats och kan därifrån ta färjan till både Helsingfors och Tallinn, även Åland och kanske mer.

Jag älskar att åka stor båt (säger så för en gång seglade jag i liten segelbåt med min make, det blåste kraftigt och jag har aldrig vågat göra om just det). Det är härligt att färdas över vatten. Kanske är det Malmöbon i mig, barndomens alla resor till Köpenhamn, som skapat den här förkärleken.

Så nu tar vi färjan till Tallinn. Det tar sin tid, båten avgår vid 18-tiden och man är inte framme förrän nästa förmiddag. Vi sover i hytt, och fastän vi åker till Estonia känner jag ingen oro men det finns i huvudet, 1994, 28 september.

Jag tror aldrig jag gjort en resa med så perfekt väder. Det är stilla, solen lyser men det är INTE FÖR VARMT! Vi har bokat ett bra hotell som ligger på gångavstånd från färjan och blir av med våra resväskor där så vi kan ge oss ut på stan.

Det är Tallinns gamla stad som vi ska besöka framför allt. Den är sedan 1997 med på Unescos världsarvslista vilket man lätt förstår när man ser den vackra medeltida staden med dess många gamla hus. Att staden har varit svensk besittning i 150 år är inget man direkt ser men det syns i byggstilen att det är en hansestad, staden grundades av hansaköpmän på 1200-talet.

Vid ingången till gamla stad säljs det blommor. En sådan imponerande blomsterförsäljning! Kunderna är dock få, försäljarna är inte pushiga alls vilket är skönt men kanske en del av förklaringen.

Gamla stans hus är vackra och väl omhändertagna. Vi går runt och tittar, går upp till den del av gamla stan där regeringskanslier och många ambassader ligger. Utsikten är hänförande.

Det gamla Estland syns i hantverk. Det är väldigt fina träarbeten som vi fastnar för. Träknappar! Så fina!

På Rådhustorget finns det gott om bänkar där många slår sig ner, vi med glass. Det är slående att vi hör nästan inget annat språk än estniska, inte ens här på stadens mest centrala plats. Och hör vi något annat språk så är det inte svenska.

På vår hemresadag tar vi apostlahästarna som verkligen jobbat de här dagarna, ut till slottet Kardiorg, byggt på Peter den stores byggare till hans hustru Katarina. I slottsparken finns också det riktigt häftiga konstmuséet Kumu, ritat avPekka Vapaavuori som också ritat Kiasma i Helsingfors. Vi tittar på väldigt fin estnisk konst från förra århundradet och även annat därifrån har fastnat fint i min bildhjärna.

Så allt som allt var dessa knappt tre dagar väldigt härliga och också hoppingivande. Vi äter på en mycket trevlig indisk restaurang, ”den äldsta i Tallinn, från 1998” säger kyparen stolt till oss. 25 år med indisk restaurang i Estlands huvudstad! Det är hemsk läsning att ta del av Estlands 1900-talshistoria.

Därför kan vi också väl förstå det här:

Men nu går det går framåt för Estland och att många turister tar sig till Tallinn. Staden är verkligen värd ett besök. Priserna är rätt bra på de restauranger vi besöker och vi äter mycket god mat, dock helt utan kontakt med det estniska köket, det får jag erkänna – förutom brödet! Med i packningen hem kommer flera kilon av det svarta underbara estniska brödet. Det är värt lite extra schlep!

Relaterade bilder: