Gratisnöjen

Jag tar med min mamma, snart 91, i bilen till Pålsjö skog. Vi tar ut rollatorn ur bilen och mamma går med sina fortfarande långa, om än lite skakiga kliv, den korta biten in i skogen. Målet är att titta på vitsipporna.

Och vi blir inte besvikna. Marken är täckt av mattor av vitsippor, blandade med svalört. Bokarna står ännu bara, men vackra i sina blanka stammar med talande former, ofta kluvna, slingrande sig om varandra. Marken är täckt av rostbruna löv och genom detta tar sig de nya blommorna upp. "Fantastiskt", säger mamma, "att blommorna kan ta sig upp genom allt det". Fantastiskt med människan, som har en ständigt förnybar förmåga att glädja sig när tillfälle ges.

Körsbärträd utmed min egen vandringsled. Körsbär? Etymologi?

Vädret ska bli fortsatt fint under påsk. Man tackar och tar emot. Den svenska våren, när den är som nu, är oslagbart rörande och glädjande. Ut med oss! Det vackraste just nu finns nog inte i konstrundornas och bibliotekens lokaler, utan i naturen. I synerna, i fågelkvittret och i solljuset.

Andra bloggar om: Pålsjöskog, våren, vitsippor, svalört, konstrundan

Relaterade bilder: