• Där berg och himmel möts

    Posted on augusti 14, 2011 by in Resor

    Åter till Mallorca. Ursäkten är att Mats inte var med förra gången …

    Dramatiska vyer, historielösa och berörande

    Det är liksom ett gammaldags Mallorca vi möter den här gången, 31 år efter att vi var här båda 1980. Mina föräldrar besökte ön på tidigt 50-tal när ön ännu var rätt lite exploaterad. Lite så tror jag det är i Puerto de Soller där vi har just tillbringat en vecka. Det ligger på den norra sidan av ön och är hamnstaden till det några kilometer längre in liggandes Soller.

     

    Den vänlige konduktören på Mallorcas första elektriska tåg, still running strong!

    Här känns det som att vi är besökare i byn och att det är invånarna som så att säga äger stället. Platsen tycks ha kvar sitt egenvärde, i varje fall känns det så. Annorlunda är det till exempel i Alcudia eller Palma Nova.

    Puerto de Soller är en rätt liten by som vi båda tycker har vissa likheter med Baska Voda på Makarska Rivieran i Kroatien där vi tillbringade en vecka tidigare i sommar. Ungefär samma storlek, många bybor, många inhemska turister. Ett antal restauranger och butiker finns förstås men det är inte mer än att man lätt kan orientera sig.

    Denna lilla hamn ligger i en bukt (se på mina bilder) som utgör en naturlig hamn, och fyren blir en självklar plats att promenera till när det kommer en molnig förmiddag. Man kan bada i byn men det är inget superfint bad, det var bättre i Kroatien!

    Vi hyr bil några dagar och besöker fina Deía (bilderna säger mer) Valldemossa förstås, Palma med sin vackra gamla stad. Vi åker upp till Alcudia för att Mats ska få se den vackra gamla staden där. Vi besöker ett rätt otroligt ställe, Sa Palobra och Torrent de Pareis, en strand som vi får ta oss till på en slingrande serpentinväg som gör mig nästan hysteriskt svindlig. Väl nere får vi se en strand inne mellan  bergväggarna som man kommer till via en gångtunnel och det är vacket, vackert, men för mycket folk. Kolla FOTAT!

    Kanske därför blir besöket på klostret Lluc som ligger mitt bland bergen så intressant och rogivande. Vi talar om det paradoxala i att vi oreligiösa, båda känner respekt för själva fenomenet kloster. Det är nog hängivenheten som imponerar. Vackert är det här. Se på mina bilder.

    Sista dagen på resan tillbringar vi i solen vid poolen. För min del börjar arbetet om några dagar och det känns skönt att  få en sista dos solljus. Snart går vi mot höst, en årstid som jag skulle uppskatta mer om den inte låg kind mot kind med vintern. Nåväl, som jag själv har sagt, man ska vara glad att man får vara med alls.

    Andra bloggar om: Mallorca, Puerto de Soller, Alcudia, Lluc, Torrent de Pareis, semester