• Hjärtat

    Posted on juni 27, 2012 by in Konst och kultur, Resor

    När vi kommer hem från vår resa till Stockholm, rotar vi i frysen efter någon middagsmat till Mats som nöjt sig med macka på raststället på vägen. Vi hittar resterna av den gryta vi gjort för ett tag sedan. På hjärta. Trots att jag ätit hjärta under min uppväxt, tillagad av min ungerska mor, så kan jag inte äta maten när det kommer till saken. Så Mats har fått äta upp resterna, lite i taget.

    Två män vid en båt. Sigtuna hamn. Far och son.

    Två män vid en båt. Sigtuna hamn. Far och son.

    Andra hjärtan: Vi såg Snow White and the Huntsman under Stockholmsbesöket (märkligt nog blir det ofta bio när vi är där, som om vi levde utanför civilisationen här i hemmet!). Jag hade läst en intresseväckande recension. Filmen kanske inte var en jättehit men ändå sevärd. Det var ett överraskande hopkok av saga, blinkningar åt Disneys Snövitversion och rätt mycket, om man så ville, intressant symbolik. Jag tänkte på Botox, när jag såg den onda drottningen (läs här om Snövitsagans historia) väl spelad av Charlize Theron,  hennes upptagenhet av sitt utseende och hennes rädsla för åldrande, och andra drastiska sätt att försöka behålla en svunnen ungdom. När filmen är slut klappas det i den knökfulla salongen! Kul!

    Spegel, spegel på båten där. Säg vem som snart ramlar i.

    Spegel, spegel på båten där. Säg vem som snart ramlar i.

    Snövit spelas av Kristen Stewart. Jag tycker hon är utmärkt i rollen och har också ett fint, lätt androgynt sätt som passar bra till denna modiga hjältinna. Filmens slut är uppfriskande, då vi inte har den klassiska kärlekssagans slut. Ja, i stort tycker jag den kan rekommenderas.

    Men hjärtespåret då? Jo, drottningen håller sig ung med hjälp av hjärtan från unga kvinnor mest. Rätt obehagligt. Ni fattar kanske att jag hade svårt för hjärtgrytan.

    Stockholm är alltid värt ett besök. Vi återsåg Vasamuseet som föregår med gott exempel och har öppet dagligen, gick längs hela Drottninggatan upp till Observatorielunden, åt på Blå Porten, körde ut ur stan och besökte Sigtuna och hade på det hela taget en fin resa. Ja, och så var vi förstås på Fotografiska där vi nog mest hade nöje av utställningen kring sportbilder med anledning av att det är hundra år sedan Stockholmsolympiaden. Det var kul! Rörliga bilder från en het huvudstad för hundra år sedan, grejer det!

    När vi kom hem var trädgården grönare än den varit på länge, tack vare det rikliga regnandet som vi delvis sluppit. Hjärtligt tröttsam är dock denna kyliga månad. Kan juli ge oss sommarkänslan, tack?

    Andra bloggar om: , , ,