• Karlsson och Salomonsson

    Posted on mars 26, 2013 by in Konst och kultur

    Jag har ett favoritställe i Umeå som jag nu besökt tre gånger. Bokcafé Pilgatan heter det. Där äter man riktigt gott, handlar böcker, nya som begagnade och handlar en och annan rolig pryl eller kanske rättvisemärkt choklad. Allt med vänlig och personlig betjäning.

    Stolarna på Pilgatan bär namn. Det är författare som köpt stolarna och på så vis bidrar till  verksamheten på bokcaféet, som inbegriper allt från författarbesök till barnteater, utställningar och musikaliska uppträdanden. Pilgatan är ett ställe med högt anseende, kolla på deras program, många vill dit och delta i verksamheten.

    DSC_1268

    Så kallad snö-orm i Baggböle, annat metropol i Västerbotten.

    När jag senast var där köpte jag två böcker. Båda böckernas författare, Jonas Karlsson och Anita Salomonsson, har sina namn på stolar på caféet.

    Jonas Karlsson är en av mina favoriter. Jag läser med stor förtjusning hans noveller. Men denna tredje novellsamling, “Spelreglerna“, fascinerar mig inte riktigt som den förra jag läste, “Den perfekte vännen”. Denna är ojämnare i kvalitén. Trots det vill jag ändå rekommendera boken.

    En novell, “Fakturan” är gastkramande rolig. Det är någon sorts samhällssatir över den, lite Jan Stenmark. Och Kafka.

    I novellen får en ung man en faktura. Han anses ha haft så mycket gott i livet att han måste betala. Hur detta räknas ut? Så här säger Maud, som han ringer när han får fakturan på 5,7 miljoner: “Det räknas ut i en matris som tar hänsyn till ålder, bostadsort, särskilda upplevelser, framgång, närhet till havet. Sådana saker.” En sorts dystopi , spetsad med humor, och den känns inte helt osannolik.

    Även Anita Salomonsson har en stol på Pilgatan. Eftersom hon är min tidigare namne (ja, så heter det förstås inte men ni fattar) så köper jag en bok av henne, också för att hon är en redig Västerbottenförfattare. Den heter “Lika som kärlek eller Sammanliggningen i Lubboträsk“.

    Inte heller denna bok är en fullträff  (Gun-Britt Sundström skriver i Svd att boken lider av behagsjuka, och det kan ligga något i det) men också den är väldigt läsvärd.

    Boken utspelar sig i början av 1800-talet. Lubboträsk är en liten samling gårdar nära Burträsk, en bra bit från Skellefteå. Riktig landsbygd, alltså. Här drabbas Margareta Johansdotter av den stora passionen när hon efter att med sin man Nils Nilsson, fött och mist tre barn, tappat den gnista som fanns dem emellan. Hon blir djupt förälskad i den verserade och vackre Stafträskarn (han kommer från Stafträsk) och ger sig hän i kärleken till honom.

    Boken inleds med en rättegång mot de båda. Jag ska inte avslöja för mycket men vi får följa Margareta från Lubboträsk, till fängelse i Piteå, till Långholmens spinnhus och sedan åter tillbaka. Man får många fina bilder av miljöerna, de kärva förhållanden som råder, de långa vintrarna. Kylan men också glädjen över våren. Jantelagen men också samhörigheten.

    För mig som är “nybörjare” som Norrlandsintresserad känns det som att boken ger en bra inblick i norrländska förhållanden under 1800-talet. Boken är också ett porträtt av en oerhört stark kvinna med stor integritet. En givande bok att läsa.

    Andra bloggar om: , , , ,

One Response so far.

  1. Jah Hollis skriver:

    Jag fick Lika som kärlek från en bokklubb för att jag glömt att avbeställa den. Jag kom inte så långt i den, den var för seg för mig. Ingen djup analys, men så enkelt var det.