• Pärlan i Köpenhamn

    Posted on juni 29, 2014 by in Resor

    Två dagar i Köpenhamn. Man hinner med mycket.

    bild 2

    Här har Don John varit framme. Har ingen aning om vem han är men hen lyckas pigga upp det rostiga skåpet!

    Vi är där för att fira födelsedagar, alltså resan i sig är presenten. I vår familj ligger 3 av 4 födelsedagar i juli. Adam och jag ska firas på denna resa. På kvällen ska vi äta på restaurang och en gör sig besväret att kolla upp lämplig restaurang. Han gör det, Adam, för att han verkligen gillar god mat. Jag är ingen stor matmänniska men tänder på trevlig service och atmosfär. Eftersom jag dessutom denna sommar är drabbad av en besvärlig magkatarr så blir jag glad när Adam hittar en spagetteria, La Perla, som vald restaurang. Det låter snällt för kistan!

    När jag bokar bord och säger mitt namn, Eva, säger mannen i luren, med stark italiensk brytning, “kommer Adamo också?” och brister ut i skratt. Och så blir det ju faktiskt, Adam är med och även Klara, hans flickvän. Och ska min bror Björn med hustru Majlis ansluta.

    Redan när vi kommer in och sätter oss, sätts standarden för atmosfären på den här pärlan. Servitrisen, gissningsvis från ägarefamiljen, hälsar oss varmt välkomna och föreslår en liten delad tallrik bruschetta när vi velar över menyn. “I’ll fix something for all of you, not too much”. När vi ska välja vin föreslår hon ett, men bjuder oss också att smaka ett annat för att vi ska ha valfrihet. Sedan beställs det pasta, risotto och allt smakar gott. Vår värdinna, för så får jag kalla henne, för hon får oss att känna oss som vi är hemma hos henne, håller koll. Hon kommer och frågar hur det smakar, skojar med oss friskt och tjuvlyssnar: “I heard that you think the water tastes funny, I never drink it myself”, men hon försöker för den sakens skull inte att tvinga på oss köpevatten.

    Till efterrätt velar vi igen. Någon vill ha grappa. Hon visar upp tre sorter och berättar om dem. Hjälper oss välja. Och det söta: Hur mycket, vad? Hon föreslår: Tiramusin är så mmmm, ta den, så delar ni. Hon kysser sina fingrar när hon demonstrerar tiramisuns kvalitet. Lite glass? Ska bli.

    bild

    Vår “värdinna” berättar om de olika grappasorterna

    Och så får vi in tiramisun delad på tallrikar, halva portioner nog för en.

    Sedan kommer hon fram till bordet: “I understand from what I heard that you are celebrating birthdays”. Hon ser nästan besviken ut över att vi inte avslöjat detta från början, inte alls generad över att hon har lyssnat på vad vi pratat om vid bordet. Det går några minuter, sedan går “Happy Birthday” på i högtalaren och in kommer personalen med varsin glass med sprak i, till Adam och mig. Riktigt ståhej, alla klappar, brorsan står upp och ser glad ut (han gillar när det blir lite cirkus i livet). Adam och jag solar oss i denna glans.

    Det blir mycket glass denna kväll. Det är en riktig pärla den här restaurangen. God pasta och fantastisk service och underbar stämning! Jag rekommenderar verkligen stället om ni  vill känna att ni är som hemma. Söker ni något diskret så är detta inte stället.

    När vi ska betala (och det är verkligen inte dyrt, de rejäla pastarätterna kostar mellan 98 och 129 dkr), förlåt, brorsan bjuder, ser vi kocken kika ut genom ett litet hål i väggen där maten levereras från köket. Jag svär, han är en kopia av mannen i Lady och Lufsen, italienaren som serverar spaghetti med köttbullar. Det är äkta italiano här. Rätt säkert.

    Då jag för er skull ska hitta länken till restaurangen ser jag att kocken Daniele är sicilianare. Dessutom sjunger han tydligen. Det får nog bli ett nytt besök hit, för sångens skull om inte annat.

    Andra bloggar om: , ,

2 Responses so far.

  1. Tobbe skriver:

    Åh, härligt att få delta i sådant restaurangbesök från säng bakom fördragna gardiner. Får mig att minnas besök på italiensk restaurang i Paris 1970 och första gången jag åt sorbet. Ända nackdelen är att magen börjar kurra, så jag måste masa mig ut till köket…

  2. Eva Nygren skriver:

    Jag var också i Paris då i ungdomen. Så häftigt att man kunde gå in var som helst och köpa ett glas vin!