• Every Face Has a Name

    Posted on februari 25, 2015 by in Konst och kultur

    Vi bokade självklart biljetter när vi såg att Magnus Gerttens film “Every face has a name” skulle visas på Kino med besök av regissören. Filmen är en uppföljare till den omtalade “Hoppets hamn” som jag inte sett men som följer tre flyktingar som anländer våren 1945 och Stig, som är en av dem som hjälper de nyanlända.

    DSC_3236

    Every face has a name” bygger sin berättelse på journalfilm från 28 april 1945 då tre båtar kom med flyktingar från Danmark som kommit från koncentrationslägren. Vi får först se svepande bilder över människorna, sedan fokuseras bilderna ner mot enstaka individer. Ett antal av dem får vi sedan möta i nuet, se deras ansikten när de genom Gertten får se sig själva i dessa journalfilmer, se dem känna igen sig själva från för 70 år sedan, som barn eller unga, ibland också sin mor eller någon vän.  Det är oerhört, oerhört starkt. Berättandet är skickligt och med stor tyngd. Man har förstorat upp bilderna med en teknik som gör att vissa bilder är oerhört tydliga.

    Personerna kommer en mycket nära, de svartvita bilderna från Malmö hamn, från före min tid men från en tid som det ännu så länge finns vittnen ifrån. Bilderna visar både glädje och förundran, ibland nästan rädsla (en liten flicka som undersöks av läkare, berättar nu 70 år senare att hon varit rädd för den svenske läkaren för hon hade haft “obehagliga upplevelser med läkare i lägret”. Man kan ju bara ana). Glädjen över att få duscha, få rena kläder. Då.

    Dessa bilder från 1945 och bilder från 2014, varvas efterhand av bilder från Sicilien där en båt kommer in med flyktingar från Afrikas kust. Efterhand blir det klart vilken parallell Gertten vill dra, att det finns stora likheter mellan då och nu. I slutet av filmen blir den här parallellen på ett starkt, kraftfullt sätt markerad och för mig som åskådare nästan som en smäll på käften som ger tårar i ögonen. Jag hör snyftningar omkring mig. En film med ett budskap. Väldigt, väldigt stark. Jag tycker att ni alla ska se den.

    Det kändes också väldigt fint att få höra Gertten berätta om filmen och även lite om de medverkande. Han berättade om hur man spårat personerna och hur arbetet fortsätter via en hemsida man nu jobbar med. Han är engagerad och en oerhört skicklig filmare. Heder åt honom för det han säger med den här filmen.

    Sa jag det? Att ni ska se den?

    Andra bloggar om: , ,

4 Responses so far.

  1. Eva skriver:

    passerade förbi samma kväll här. Men jag hade ett bokläsnings träff inbokad denna kväll.Om jag använt min blogg att skriva i (på?) hade jag berättat om denna läsgrupp. Fantastiskt vad många starka kvinnor kvinnor det finns. Jag är yngst med mina 63.
    Även på landet blir det ibland kulturella kollisioner.

  2. Eva Nygren skriver:

    Så härligt. Varför har du då inte en blogg att skriva i kan man undra? Eller ni kan ha en bokblogg?

    • Eva skriver:

      då måste jag ju skriva, och det är inte riktigt min grej.
      Svenskläraren flåsar i nacken…ja de jag haft alltså.

  3. Eva Nygren skriver:

    Jamen du, skit i din gamla svensklärare! Bara skriv om du har nåt att säga!