En rätt tradig utställning med god mat som tröst

Lite Picasso, men mest mycket Winblad!

Vi tar oss till Arken på Trettondagen. I bilen har vi med oss min låssekusin Gunilla (hon är inte min kusin, it’s complicated som man säger, men släkt är vi). Vi vill visa henne lite av vårt grannlands kulturutbud, trots att vi känner oss rätt sura på Danmark vad gäller dess politik, dessa dar.

Muséet invigdes för snart 20 år sedan och ligger rätt nära Köpenhamn jämfört med sin kanske värsta rival, Louisiana. Och Arken kan inte riktigt mäta sig med det äldre muséet uppe vid Humlebæk. Varken arkitektur, omgivningar eller denne gång, utställningarna, går att mäta sig med det som just nu erbjuds på Louisiana.

Vi tittar på en utställning med verk av Gerda Wegener. Detta är en konstnär som under sin livstid inte togs på allvar av kritikerna. Men det ska hon göra nu. Tas på allvar. Recensenterna uppehåller sig mycket kring hennes privata historia. Hon var gift med konstnären Einar Wegener som under äktenskapets gång byter kön. Hon kallar sig sedan Lili. Många av Wegeners bilder föreställer androgyna varelser och man kan förstås läsa in parets historia i dessa. Men intressanta som bilder är de inte. De är rätt tradiga, liknar varandra sins emellan och är karaktärslösa. Dekorativa och skickligt utförda i en hårt stiliserad genre men utan själ och utan att de binder en. Jag går förbi tavla efter tavla utan att fastna.

Tack och lov visas också en utställning med verk av Bjørn Winblad. Att han var så mångsidig visste jag inte! Från teaterkostymer, till textila verk, till affischer, ja, och så keramiken. Och porslinet! Fajans. Och så vidare. Och det är så lustfyllt och det har sådan karaktär, är så skickligt utfört. Har både personlig karaktär och är mycket varierad. Det är stort!

Winbladskt

Trötta och hungriga kör vi till sist in till Malmö. Vi måste prova maten på Shamiat som vi fått tips om.

Den glade bagaren på Shamiat som blir så smickrad och glad när jag hyllar hans bröd.

Det här stället är ett måste att besöka! Malmös första syriska restaurang har väldigt god mat, väldigt billig mat, och inte minst, härlig stämning och trevlig personal. Hit kommer vi snart igen. Ja, till och med Bong håller med!

Andra bloggar om: Shamiat, Arken, Gerda Wegener, Bjørn Winblad, konst, mat, Köpenhamn

Relaterade bilder: