Category Archives: Konst och kultur
-
Det brutna nyårslöftet
Posted on januari 12, 2021 by Eva Nygren in Konst och kulturNågra år var mitt nyårslöfte att jag skulle förbättra mitt tålamod. Det måste ha känts viktigt eftersom jag alls fick tanken, men faktum är att jag inte lyckades med mitt uppsåt. Jag fick upprepa löftet året efter. Sedan gav jag upp. Jag är en otålig sort. I år kom jag på något som kändes angeläget […]
9 Comments. Continue Reading... -
Sugisugi
Posted on december 18, 2020 by Eva Nygren in Konst och kulturÅret som suger. Sugisugi. Det får man väl säga om 2020. Från @rabbiordwitz som jag följer på Instagram, hämtar jag ordet och det är så tramsigt att det passar just min humor, just nu. Och hen, rabbinen alltså (det finns rätt många kvinnliga rabbiner nu för tiden, smiley, smiley) ger cred (oj, så många anglicismer) […]
2 Comments. Continue Reading... -
Stundomsinnad
Posted on december 10, 2020 by Eva Nygren in Konst och kulturVi pratade om viruset. Katarina och jag. I DN hade jag sett Tegnells uttalande om detta extrema coronavirus och om att flera rapporter visar på att 80-90 procent av de som får sjukdomen inte smittar någon annan. Det gör däremot de övriga 10-20 procenten som smittar många. ”Ja, det är ett stundomsinnat virus”, säger Katarina. […]
No Comments. Continue Reading... -
Konduktörsväskan
Posted on november 11, 2020 by Eva Nygren in Konst och kulturJag skriver ner minnen från min barndom och ungdom just nu. Vissa minnen är inte odelat ljusa men viktiga ändå. Här kommer ett. Min pappa blev sjuk när jag var 13-14 år. Han dog sedan när jag var knappt 17. Det var svåra år som jag då försökte göra det bästa av. Hemma var stämningen […]
3 Comments. Continue Reading... -
I höstens räliga dagar
Posted on november 7, 2020 by Eva Nygren in Allmänt filosofiskt, Konst och kulturDet känns långt från, och till, sommarens soliga dagar. På flera sätt. Hösten är fin men just nu också rätt rälig. Jag misstänker att det kan bli värre innan det blir bättre. Eller vad tror ni? Vi talar mycket om STRATEGIN. Jag är tveksam, tycker det är för tandlöst med restriktioner som inte är tvingande. […]
No Comments. Continue Reading... -
Braque och jag
Posted on oktober 29, 2020 by Eva Nygren in Konst och kulturSom flitiga läsare av Jahaja vet så håller jag på att skriva ner minnen från barndom och ungdom. Skrivandet i sig drar igång minnena, ger associationer och väldigt många tankar. Det är en spännande inre resa som passar bra nu när de andra resorna inte går att genomföra. Det främsta syftet med skrivandet är att […]
1 Comment. Continue Reading... -
Nickelpojkarna
Posted on oktober 14, 2020 by Eva Nygren in Konst och kulturRomanen ”Nickelpojkarna” av Colson Whitehead ger en tung men viktig läsning. Boken har sin grund i det som 2012 började komma fram om en uppfostringsanstalt i Florida, The Dozier School. En grupp arkeologistudenter hittade över åttio gravar intill anstalten. Här låg elever som dött på den ökända anstalten. Slagits ihjäl, eller försökt rymma och dödats, […]
No Comments. Continue Reading... -
Att härma, att lära sig
Posted on oktober 6, 2020 by Eva Nygren in Konst och kulturJag har nyligen läst Agatha Christies ”Dolken från Tunis”. Idén till den läsningen fick jag av Agneta Pleijels ”Dubbelporträtt” som jag skrivit om i Jahaja nyligen. I Pleijels bok omtalas Christies bok, på engelska ”The Murder of Roger Ackroyd”, som Christies bästa. Jag vill varna er som vill läsa Christies bok och även Olga Tokarzuks […]
No Comments. Continue Reading... -
Dubbelporträtt Stockholm tur och retur
Posted on september 30, 2020 by Eva Nygren in Konst och kulturFör första gången sedan pandemins början har vi åkt tåg till Stockholm där vi ju numera tillbringar rätt mycket tid. Det kändes helt OK. Tåget var luftigt fyllt, ingen trängsel. Och tågresan är så mycket snabbare, 4 timmar drygt jämfört med mer än 6 timmars körtid med bilen. Och så slipper man, kanske framför allt, […]
2 Comments. Continue Reading... -
Är det ute att palla äpplen?
Posted on september 15, 2020 by Eva Nygren in Konst och kulturUtanför vårt hus står ett äppelträd. Ett Gravensteiner. När vi flyttade in här 1984, in i ett nybyggt hus med en lerig trädgård, så bestämde vi att våra döda pappor skulle få varsitt träd. Mats pappa Bertil fick ett Gravensteiner (ett träd känt sedan 1600-talet!) och min pappa Isse ett sviskonplommonträd (ett liknande träd hade […]
4 Comments. Continue Reading...
