• 90 år och still going strong

    Posted on juli 3, 2008 by in Övrigt

    2 juli har passerat, en speciell dag i mitt liv. Min mor, född 2 juli 1918, min syster född 2 juli 1940 och avliden 1999, och jag, född 2 juli 1952, har haft vår årliga dag. Sedan 1999 förmörkas dagen av att en av oss är borta. Men sannolikheten att en mor får två av sina fem barn på sin egen födelsedag, som min mor har, bör vara rätt liten. Jag frågade någon som var bra på sannolikhetslära om detta, och han var inte så imponerad av vår treklöver. Men vi tycker alla att det är rätt häftigt. Som barn var jag mindre förtjust – hade hellre haft en "egen" födelsedag, så ALL fokus kom på mig den dagen.

    Igår var det dock rätt självklart att ljuset (det blev solen) riktades helt mot mamma som alltså uppnått den respektingivande åldern 90 år. Född i Budapest, i Sverige sedan 1939, har hon fortfarande en liten twist i dialekten som gör att man hör att hon inte har sitt ursprung här i landet. Hon bor själv i lägenhet och får hjälp med mediciner och lite annat av hemsjukvården i Helsingborg som vi bara kan berömma, berömma och åter berömma. Hennes kontaktperson Eva är en riktig pärla, likaså alla som hjälper mamma och den som säger något ont om svensk sjukvård ska betänka att det aldrig går att generalisera. Många, många, gör ett fantastiskt jobb.

    Att ha en mamma som fortfarande, trots fysiska krämpor, lyckas glädja sig åt det goda i livet, sköta sin blommor, vattna sina pelargonier, notera ens senaste hårklippning, hålla koll på grannar, bekanta, barn och barnbarn, är uppmuntrande. Vi firade mamma på Pålsjö krog i strålande sol och åkte sedan till Mölle by the sea för att bara njuta av den finaste hamnen och hamnvyn i Skåne. Mammas 16 buketter som kommit med bud, fick placeras var det gick i lägenheten och mamma kommer säkert snitta rosor och vårda orkidéer för fullt framöver.

    Och jag, jag befinner mig väl fortfarande i medelåldern. Någon frågade när medelåldern egentligen tar slut? Och vad heter nästa steg? Barndom, ungdom, vuxenhet, medelålder … ålderdom? Eller? Finns det något mellansteg? Nåja, jag är där jag är. 56 och en dag.

    Andra bloggar om: ålder, Ungern, 1918, hemsjukvården, medelålder

8 Responses so far.

  1. Jah Hollis skriver:

    Jag gratulerar i efterskott!
    Jag förmodar att sammanträffandet med födelsedagarna måste vara mycket ovanligt.

  2. Jah Hollis skriver:

    Jag gratulerar i efterskott!
    Jag förmodar att sammanträffandet med födelsedagarna måste vara mycket ovanligt.

  3. Monica Lessing skriver:

    Kära Eva, plötsligt medan jag läser fattar jag att du är Eva Salomonsson och att din mamma ju är “tant” Elisabeth, din döda syster är Andrea och jag är Syssen Bachrach, Edgar och Mims dotter. Så märkligt, så märkligt…

  4. Monica Lessing skriver:

    Kära Eva, plötsligt medan jag läser fattar jag att du är Eva Salomonsson och att din mamma ju är “tant” Elisabeth, din döda syster är Andrea och jag är Syssen Bachrach, Edgar och Mims dotter. Så märkligt, så märkligt…

  5. Evan skriver:

    Oj, oj, oj! Syssen! Jag talade om din familj med min man härom dagen när vi tittade på ett hus som hade ett fönster (!) likt ett ni hade hemma. Tänk! Och du läser min blogg! Själv skribent, tror jag?

  6. Evan skriver:

    Oj, oj, oj! Syssen! Jag talade om din familj med min man härom dagen när vi tittade på ett hus som hade ett fönster (!) likt ett ni hade hemma. Tänk! Och du läser min blogg! Själv skribent, tror jag?

  7. Tetta skriver:

    Det har maste jag ju ocksa kommentera! Syssen – som en viskning fran det forflutna som meddetsamma forflyttar mig till den gatan, det huset och den familjen som vi tillbringade sa mycket tid med som yngre. Visst ar val livet langt om det far ta sin gilla gang! Det var skoj att hora “fran” och “om” dig, Syssen, Evas logg om Mammas fodelsedag laste jag redan i Sverige. Visst var det fint!!!

  8. Tetta skriver:

    Det har maste jag ju ocksa kommentera! Syssen – som en viskning fran det forflutna som meddetsamma forflyttar mig till den gatan, det huset och den familjen som vi tillbringade sa mycket tid med som yngre. Visst ar val livet langt om det far ta sin gilla gang! Det var skoj att hora “fran” och “om” dig, Syssen, Evas logg om Mammas fodelsedag laste jag redan i Sverige. Visst var det fint!!!