• Inte normalt

    Posted on juli 9, 2009 by in Konst och kultur

    "Det är nästan inte normalt" säger mamma när hon berättar om hur fängslad hon är av serien In Treatment, vars sista avsnitt i första säsongen, sändes på TV igår. Jag som ser serien för andra gången kan återigen konstatera att det nyanserade skådespelet, de i stort trovärdiga karaktärerna med deras spännande psykologiska resor i terapirummet med terapeuten Paul Weston, verkligen skapar en starkt fängslande dramatisk serie – mamma är högst normal i sin reaktion. Karaktärerna är varierade, lätt stereotypa men ändå trovärdiga. Att terapin så att säga går för fort för att vara sann är en sak som man får ha överseende med. Det funkar trots allt.

    Fantastisk hur man med skenbart enkla medel kan skapa dramatik. Hur man med hjälp av förstås ett övertygande manus, med tystnader, kroppspråk och alla andra verktyg som ingår i skickliga skådespelares verktygslåda, kan lyckas få åskådaren att fångas. Mamma och jag, 91 och 57, är båda helt i In Treatments bojor.  

    När sista avsnittet presenterades igår kväll fick vi veta att säsong som just nu går i USA, nästa år kommer att visas i Sverige. Jag ser fram emot det redan!

    Av de personer som kommer till terapeuten Pauls terapirum så är det som engagerar mig mest tonåriga Sophie. Kanske beror det på att jag varit ung flicka och på något sätt fortfarande är kvar där (är vi inte på något sätt, hur gamla vi än blir, mest kvar i en viss ålder? Vet ni vad jag menar?). Kanske är det för att jag i mitt arbete så mycket träffar unga människor. Kanske är det för att den nu 20-åriga Mia Wasikowoska spelar så övertygande och känsligt. Hur Paul förhåller sig till denna unga kvinna, jämnårig med hans egen dotter, är också underbart att se.

    [youtube http://www.youtube.com/watch?v=5sGCxPFzfDQ&hl=sv&fs=1&]

    Har du inte sett serien så gör det, den finns också på DVD. Men In Treatment är inte action. Det är lågmält, långsamt. Det är kammarspel där du får njuta av de långa bildsekvenserna. Det är det bästa jag vet i filmväg.  
    Andra bloggar om: In treatment, Mia Wasikovska, kammarspel, tonåring

    Relaterade bilder:

3 Responses so far.

  1. Syssen skriver:

    Ja du Eva, du är kär i en hund och jag är kär i Gabriel Byrne. Har just kollat, han är faktiskt bara åtta år yngre än jag och faktiskt fyra centimeter längre (jag är fortfarande 174 cm lång – kanske ingen osteoporos på gång).
    Ingen fru tycks han ha just nu enligt IMDb – har varit gift med Ellen Barkin tills för tio år sedan.
    Jag vill höra honom tala flytande Irish Gaelic!

  2. Syssen skriver:

    Alltså, det där med längre, jag har nämligen tyckt att han ser VÄLDIGT liten ut ibland!

  3. Evan skriver:

    Han är fin han, Gabriel. Dessutom spelar han himla bra. Någon härmade en viss sorts suck eller utandning han gör när han tar in något patienten säger, det känns så äkta. Ellen Barkin såg jag i Coffee and Cigarettes. Bra film. Det finns mycket. Så vi väntar på säsong 2 nu av In treatment. Jag har tjuvläst om den. Den utspelar sig i NYC istället eftersom Gabriel bor där. Så du vet …